Mat och halsa

Idag ar en historisk dag. Pontus och jag (Anton) gick upp i ottan och gjorde en jakla massa mogna saker. Vi tvattade klader, plockade undan och dammsog. Mycket imponerande tanker ni, men detta ar inte allt. Vad som gor den 28 oktober 2010 historisk ar den loparrunda vi ocksa genomforde. Klockan hade inte ens slagit 12 nar vi joggat inte mindre an 8 kilometer pa var forsta loparrunda i staterna. Det ar ju inte for inte som tankarna far ivag till legender som Ola Skinnarmo och Goran Kropp.
For att kompensera denna omanskligt anstrangande morgon drog vi ivag till Milton Road (snabbmatsgatan) for att testa en ny hamburgerrestaurang. Och det ar detta som for mig in pa dagens lista : USA:s basta snabbmat!

Plats 10: KFC
 Vidrigt, at inte ens upp "kycklingen"

Plats 9: Wendy's Fattar inte grejen med fyrkantiga burgare. Att jag hellre ater sallad an burgare har sager allt.

Plats 8: Burger King Det vore orattvist att anvanda harda ord mot BK eftersom burgarna trots allt ar helt okej. Men vad jag saknar har ar sjal i maten. Det smakar inte karlek nanstans.

Plats 7: Dairy Queen Lite knepigt att ha glass med pa denna listan kan tyckas, men det ar trots allt ett snabbmatsstalle och ska da ocksa bedomas som ett sadant.

Plats 6: Subway Visst ar Buffalo Chicken god. Men det racker inte med en ratt for att na en topplacering har.

Plats 5: Domino's Pizza Nu borjar det bli tight mellan placeringarna. Domino's behover dock tva saker for att pa allvar konkurrera i toppen; billigare priser samt KEBABPIZZA

Plats 4: Jack in the box Med burgare i klass med Torsboburgaren samt underbara fries ar detta en sjalvskriven favorit. Rekommenderas aven som sondagsmiddag.

Plats 3: McDonald's Troligen en overraskning for manga att Donken placerar sig sapass bra. Men med trotjanare som Big Mac och Nuggets har man byggt en stabil grund. Gradden pa moset ar sedan Angus Deluxe som levererar grymma smakresultat varje gang. Inte blir det samre av att den kommer i en extra pappersforpackning heller. Hela konceptet andas lyx.

Plats 2: Taco Bell Som sa ofta forr nar det galler topplistor hamnar ett budgetalternativ hogt upp.  Vad jag alskar med Taco Bell ar kombinationen av ett extremt lagt pris och hogklassig foda. Har kan du projsa 2 bucks och anda ga darifran med magen full av godsaker, otroligt!

Testvinnare: Carl's Jr Stort grattis Carl! Du har lyckats med verkligen allt. Orginella men fantastiska fries, mycket god service och framfor allt en fraschhet som ar omojlig att hitta nagon annanstans. Nar du ocksa levererar burgare som nr 8, Guacamoleburgaren, da ar du en mycket valfortjant vinnare. Visst, du ar inte billigast. Men jag betalar utan tvekan ett par extra dollares for denna underbara gourmetmaltid.




Utmanare: In-n-Out Burger samt Pizza Hut kommer att testas snarast!





observera att detta ar hogst personliga asikter och att de inte nodvandigtvis speglar de andra forfattarnas




Bilder fran Parashant Grand Canyon












Ett inlagg till Jocke Wahman



Turtles var tider det!

Parashant?

Tror det har ar en bild fran Parashant. Eller ar det Verdun? Det spelar egentligen ingen roll, det ser likadant ut.

IN THE MIDDLE OF NO-FUCKING-WHERE

Veckans projekt har lart oss innbeborden av uttrycket "langt bort". For att komma till Parashant National Monument, dar projektet skulle aga rum, va vi forst tvugna att aka ett par timmar ut i oknen norr om Flagstaff. Efter det kom vi till en grusvag. En grusvag som i normala forhallanden tar 5 timmar att aka. Ja, en 5 timmar lang grusvag. Maste vara nagon form av rekord. Vadret var sa klart inte heller sarskilt bra, utan grusvagen liknade mer skyttergravarna i Verdun. En svintung bakhjulsdriven van plus en trailer ar inte det basta att ha i Verdun, sa vi fastnade upprepade ganger. Nar vi inte satt fast kunde vi endast kora i ca 20 km/h, sa vi tvingades overnatta langst grusvagen (som taget ur en skrackfilm, jag vet) Humoret blev inte direkt battre av att sla upp talt i leran. Morgonen efter fortsatte vi tappert mot platsen vi skulle sla upp lager par. Vi kom inte dit. Efter att ha kort fel lite, fastnat med lera upp till halva hjulen, blivit bogserade av en ranger osv slog vi upp lager utanfor, vad jag tror var, en rangerstation. Det var gorbra, bortsett ifran att steketet vi var dar for att bygga pa lag en tvatimmarsvandring bort. Att vandra i en relativt tuff terrang med verktyg och regn ar inte det roligaste man kan gora, om jag sager sa. Men det ordande sig, vadret blev klarare och vi kunde slutligen flytta varat camp narmare staketet. Sa vi lever. Tyvarr glomde jag att ta med min sladd till kameran, sa jag kan inte lagga upp nagra bilder nu. Far se om den gode Anton kan gora det istallet. Hur som helst, ha det gott!

...

Det har hant nagot valdigt tragiskt inom ACE. Sju personer skulle aka pa roadtrip till Colorado i torsdags. Pa vagen dit intraffade en trafikolycka och tre personer avled. Vi har annu inte fatt mer information om handelsen. De fyra andra i bilen ligger pa sjukhus med stabilt tillstand. Vi kommer fa reda pa mer om handelsen nar polisrapporten kommer ut.

YoonGun Kwak

Vi traffade Gun samma dag som vi kom till ACE och blev aven placerade pa samma projekt. Projektet var Zion. Aven om vi inte arbetade pa det projektet sa larde vi kanna alla. Eftersom vi hade sa manga lediga dagar efter vad som hande i Zion bestamde vi oss for att aka till San Diego och Los Angeles med Gun, Doro och Bolette. Gun var forare i bilen och var en mycket glad person. Aven om Vi bara kande Gun i cirka fem veckor sa har vi manga minnen. Vi larde honom nagra svenska fraser som till exempel: "Laget?" "Bra tack" "Din javel" " Dra at helvette" med mera. Att komma tillbaka fran ett projekt och se Gun titta upp och saga "laget?" var helt underbart.

Samma dag som vi hade snaggat haret kom vi till huset dar Gun bodde. Vi vandrade upp till hans rum och rakade vacka honom. Vi vistte att han skulle skratta nar han fick se vara nya frisyrer men han kollade bara pa oss och pratade som vanligt. Vi markte att han letade efter nagot i sangen och till slut hittade han sina glasogon. Han satte pa sig glasogonen och kollade pa oss igen. Blicken och hela ansiktsuttrycket kommer vi aldrig glomma. Han brast sedan ut i skratt och vi blev fotade pa hans nya Ipod touch, hans forsta kort pa sin Ipod.





Juriaan Sack

Juriaan traffade vi nagra dagar fore vi skulle aka pa varat andra projekt i Zion. Juriaan foljde med oss till bion dar vi larde kanna honom lite battre. Forsta dagarna pa projektet i Zion fick vi jobba med Juriaan. Juriaan var en kille som gillade att prata och efter de tva forsta dagarna hade vi pratat om mycket. Framfor allt det drogliberala Holland.

Efter projektet i Zion bestamde vi oss for att aka till Las Vegas. Personerna i bilen bestod av: Erik, Anton, Juriaan, Gun och Won-Beum. Juriaan var DJ for resan och musiken bestod mestadels av Hip Hop. "Empire state of mind" spelades manga ganger. Val framme i Las Vegas bestamde vi oss for att checka in pa hotellet "Cirkus Cirkus". Vi fick bo i en penthouse suite med Gun och Juriaan. Juriaan med sina nyinkopta Bose-hogtalare spelade musiken for kvallen. En kvall att minnas!





Patrick Munsie

Patrick bodde i samma hus som oss de forsta tva veckorna. Patrick var placerad pa samma schema som Pontus och var aven pa samma projekt som Pontus i Wupatki. Han gick och shoppade med oss forsta dagarna och hans engelska accent hordes tydligt. Vi kande honom inte speciellt bra men han var en valdigt trevlig kille.




Ni ar alla djupt saknade och vi tanker mycket pa er!

Krigare!!!

Jag, Tom och Jorien med vira blatira i hogsta hugg!!

Vira blatira

Sitter nu i min sang och degar som aldrig forr. Kom namligen hem fran projekt igar och ar vraltrott. Projektet va kanske det flanigaste sa har langt. Var uppgift var att ta dod pa en speciell buske (!?) inom ett omrade. Jag blev tilldelat uppgiften att krypa runt i den tjockaste skogen manniskan nagonsin skadat for att spruta blatt bekampningsmedel pa alla smabuskar. Det har blaa bekampningsmedlet hade vi i gigantisk dunkar pa vara ryggar medan vi sprutade. Sjalvklart lackte dom forbannade dunkarna sa vi sag ut att ha badat i vira blatira efterat. Har formodligen blatt bekampningsmedel i hjarnan. Kanske ar det darfor jag ar sa trott. I eftermiddag ska vi kolla pa amerikansk fotboll i skydome har i Flagstaff (Googla det vettja, ar ratt ballt). Pa onsdag ska jag aka pa projekt med Erik och Anton for forsta gangen. Kommer bli g!

NHL

Imorgon bar det av till Arizonas huvudstad Phoenix for att kolla hockey. Vi kommer att se matchen Phoenix Coyotes - Detroit Red Wings. Kommer bli GRYMMEBRA. Jag och Ante kommer aka dit med tva hollandare vid namn Paul och Robert. Aningen flaniga killar men dom tycker val sakert att vi ar lika flaniga sa det ska sakert funka finfint.


Tillbaka i flagstaff

NU ÄR VI TILLBAKA I FLAGGAN IGEN. NAVAJO VAR BRA MEN DET VAR HÅRT JOBB. ATT SENARE KOMMA TILLBAKA TILL FLAGGAN ILLAMÅENDE OCH EN KOREAN SOM SNACKADE I SÖMNEN GJORDE INTE SAKEN BÄTTRE. DET VAR INTE TVÅ ORD HELLER. VET TYP KILLENS LIVSHISTORIA NU. NOG PRATAT OM DET. PÅ DETTA PROJEKT I NAVAJO HADE VI VATTENTOALETTER. DET ÄR VI INTE FÖR BORTSKÄMDA MED. KRIGARE SÅ ATT SÄGA! FÅR SE OM ANTON HAR BILDER ATT LÄGGA UPP.

Ze Bridge

Turister som vi var va vi ju tvugna att kolla pa den gamle bron. Pretty najs assa! Dags att kolla pa Into the wild. Hare!

Skyline

Skyline fran Alcatraz= Alcatraz ligger fetingcentralt. Man kunde se Golden Gate Bridge fran fangelset ocksa.

Brant backe, SAAB och Alcatraz

Det varmde hjartat att se att det fanns gott om Saabar pa San Franciscos gator. Har i Arizona ar de ytterst sallsynta.

Tornado

Precis utanfor Flagstaff stotte vi pa ett tornadodrabbat omrade. Har ar upptakten till en trejde tornado. Det va riktigt laskigt, motorvagarna stangdes av och radion repeterade varningar. Varningarna var riktade till exakt det omradet vi befann oss.  

Trasigt!

Mitt relativt trasiga talt efter forra projektet. gav det till varan beromda housing supervisor sa hon kunde laga det. Tror ni hon gjorde det? Nej..

San Fran!!!

Sitter nu och blegar pa family guy och kakar pizza i ett hotellrum i San Francisco. Idag va vi ute pa Alcatraz, galet ballt. Dock va det pa haret att vi kom dit. Vi hade namligen kopt biljetter till farjan som gick 15:20. Aven fast vi multitaskade genom att kaka och springa langst fishermans wharf samtidigt kom vi nagra minuter for sent. Trots att farjan inte hade gatt da ville inte surkaringen slappa in oss. Tanken pa att ha slangt bort 200 spann var inte allt for lockande, sa i en kombination av charm fran varan sida och en flanighet fran biljettkonmtrollantens lyckades vi komma med en senare farja. San Fran ar en fetinggrym stad for ovrigt. Latt en av de finaste staderna jag varit i. Backarna ar verkligen branta!! En sjuk grej va nar vi checkade in pa hotellet. Da visade det sig att receptionisten bott i Skane, sa hon kunde prata svenska. En skansk amerikan alltsa. Random!! Bilder kommer sa smaningom. Ha de.

Min historia om ett amerikanskt gym

Jag bestamde mig dagen innan for att aka och gymma en stund pa universitetet. Dagen borjade fint nar jag satte mig och bredde pa chipsdipp pa ett par torra mackor och varmde lite nudlar till frukost. Jag greppade tag om skateboarden och rullade i metodisk takt mot universitetet. Faglarna kvittrade inte vilket dom alltid gor annars i berattelser, men va fan...

Efter att ha fragat 100 personer om vagen hittade jag till slut gymmet. Jag gick med raska steg mot kassoren och fragade med en svensk-engelsk dialekt " Is it okey if I  go in for a while?" Fem dollar senare stod jag i ett omkladningsrum fullt med basketkillar. Jag tankte tyst for mig sjalv "Jag hor inte hemma har" Jag slangde pa mig traningskladerna och vandrade vilset for att hitta ingangen till gymmet...

Jag oppnade dorren till gymmet och fler basketspelare fanns dar inne. En av dom kjorde pa bankpressen och tio andra kollade sa han inte tappade vikten. Bre pa tankte jag...

Efter 45 minuter basicgym gick jag vidare mot omkladningsrummet igen och vidare in mot duschen. En riktig tappa-tvalen-dusch. En Gunde Svandusch senare var min gymsession klar och jag rullade vidare mot biblioteket dar jag sitter just nu...

Skriven av: Erik Selander

Ar:2010

Utgiven som bok: Kommer aldrig handa

Besviken!

Som ni kanske kommer ihag skrev jag att jag skulle pa ett fiskeprojekt. Ett projekt som vissa sa ar det roligaste projektet ACE har. Rykten om att vi skulle fora strom genom vatten for att doda icke infodda fiskar florerade vilt bland ivriga ACE-volontarer. Nar vi val kom dit visade de sig att vi inte alls skulle gora nagot sant spannande. Vi skulle bygga ut en fordamning som ska halla icke-infodda foreller borta fran ett visst omrade. Vi har alltsa burit sten och cement till den har forbannade fordamningen i en vecka. Det ar ett under att ingens rygg gick av pa mitten. Att bara 36 kg cement nedfor en 400 meter lang skogsstig ar allt annat an en sondagspromenad i parken! Men, men det ar bara att kriga pa. Ska till San Fransisco imorgon med ett gang bestaende av folk fran fem lander. Kommer formodligen bli legendariskt. Ha det gott i ett, vad jag formodar, supergratt, superregnigt Trollhattan.  


Bilder fran Zion

Pa Jockes begäran kommer nu bilderna fran Zion.

Anton med Punjan:



Jag med Punjan:



Kossor som jagade oss:



The one, the only, KIM JUSUNG



Anton i sin jobbutrustning:



Jag i min jobbutrustning:



Och för scouternas skull lägger jag upp en bild pa utsikten:



Det är grymt med kommentarer sa flöda pa gott folk. Om ni har nagra önskemal sa lat oss veta.

Pa utflykt med svenskar

Tja! Anton här:

Da sitter man aterigen har i gamla goa Flaggan. För en gangs skull ar det riktigt jäkla skitväder, känns mer som hemma i Svea Rike. Läget är annars mycket stabilt bortsett fran en rinnande kran som har gett oss Nilen här i köket. ACE housing har jag hört att det kallas.

Nagot annat som gav oss lite Sverigekänsla var Vegastrippen. Inte för att vi har 379 miljarder neonlampor i Thn, utan att för att vi var ett gäng med redigt svenska namn. Vad sägs om Thomas, Robert, Jörgen, Marianne och Paul? Visserligen av oss en smula försvenskade, men ett Jörgen är alltid ett Jörgen!
Gänget var annars nagot av det blekaste du kan hitta här i staterna, bortsett koreanerna da som var gula. Det där var kanske lite över gränsen, men ärligt talat var det koreanerna som med sitt underbara chillade sätt satte färg pa resan.

Tyvärr maste man vara 21 för att ha riktigt kul i Vegas. Men med vara 23:ariga gul(d)klimpar Wonbeom och Yoongun var det inga problem att bala bira. Riktiga guldgrabbar!
Vill ocksa passa pa att leverera ett litet resetips om ni ska till Vegas ; Premium Outlet Center. Vi tillbringade nog 10 timmar där pa tva dagar och da hade vi fortfarande goa butiker kvar att utforska.

Resan hem med Yoongun som förare gick faktiskt ganska säkert till, men man maste dock alltid vara beredd pa lite spanning. Som när han valde att ta en kurva i 70 km/h till exempel. Det var ju enligt honom ingen fara. Men jag maste erkänna att min puls höjdes en smula nar gummit började skrika...

Nagra goa bilder fran Las Vegas:





Vi bodde pa högsta vaningen i en Penthouse Suite:



Inne i vart hotell Circus Circus:



Nagon som, efter ett par Budweiser, tog en bild pa var utsikt:


Vart underbara ressällskap i Fucking Hoover Dam:






Tysk sjukdom hindrar blogginlägg

TYVÄRR HAR VÅR TYSKA VÄN FÅTT NÅN GAMMEL SJUKDOM. DETTA INNEBÄR ATT VI INTE HAR TILLGÅNG TILL DATOR IKVÄLL OCH SÅLEDES BLIR DET INGA NYA BILDER. DÄREMOT BLIR DET VEGAS IMÖRN. AUF WIEDERSEHEN!

Alla talar om dig Hollender

Ah tja lille!

Nu ar jag och Ante tillbaka i Flaggan efter en lite langre visit i Zion an forra gangen. Resan borjade som vanligt, vi satte oss i en minibuss och drog ivag mot en nordvastlig riktning. Nar vi borjade prata med en kille hade han en sydstatsdialekt. Vi fick sedan reda pa att han var fran det drogliberala landet Holland. Hans smeknamn blev Paul efter Paul HOLLENDER.

Det kanns som om dom har samlat alla varldens scouter har. Alla vill dra till nationalparker, ar grymma pa att knyta knopar och ga upp tidigt pa morgonen. Men hur kul ar det med att bara kolla i nationalparker? Det ar berg och vatten och gammelt bös. Typ som överallt. För att citera PG "kul i 5 minuter". Scouterna har dragit iväg till Yosemite idag. En nationalpark såklart. Jag och Ante försökte komma pa vad man gör i scouterna. Vi kom fram till följande:

  • Sova i tält
  • Knyta knopar
  • Gå upp tidigt
Men schyssta ar dom gammle scouterna!

Arbetet var roligt men svettigt. Att gräva hål i 35 graders värme är inget för veklingar. Det blev ocksa en hel del stängselbygge.

Pa vagen hem kom Vi pa att vi har smeknamn pa alla tio volontarer som var med oss. Imorgon drar vi till Las Vegas i nagra dagar. Kommer bli häste-G! Tjing

Bilder kommer ikväll har Ante lovat

RSS 2.0